20:59:08
Kärleken.
Börjar känna saknaden efter nånting, tomheten! Vad sägs om ett syskon till Linnea. Det är så jobbigt när suget efter en liten kommer krypandes. Speciellt när den andra komponenten saknas. Det krävs ju helst två stycken. Och när jag kommer in och tänka på det så saknar man ju verkligen nån bredvid sig, när man ska sova eller helst när man vaknar upp på morgonen. När man ligger i soffan, eller alla gånger som man ska få lov att laga mat åt sig själv. Finns det nå värre? (eller ja, jag lagar ju till två visserligen, men ni fattar vad jag menar.) Bara kunna le för sig själv och bli glad för man har någon som tänker på en. Någon som tänker på en när man är ifrån varandra och bara kan lyfta på luren för att ringa och tala om det! Det är kärleken. Som jag saknar. Som jag söker.
